Nu när augusti har gått över till september och jag börjar känna mig varm i kläderna på jobbet. Jag har därför bestämt mig för att starta upp träningen på Friskis igen.
Jag hade träningskort på Friskis för ett par år sedan men sa upp det när pandemin började. Jag gjorde det med ett ledset hjärta då jag inte var redo att sluta träna. Men det är viktigt att ta Covid på allvar. En annan anledning var ju att syrran skulle flytta till Uppsala och det kändes inte riktigt lika roligt att träna ensam 😉
På jobbet finns det flera personer som tränar, både på Friskis och andra gym. Ganska direkt så kände jag att ja… jag ville komma igång igen… Jag löptränade ju en del i våras men det är så motigt att ge sig iväg själv… så jag kom av mig under semestern… Med jag har fortsatt med walkstreaken, upp i 680 dagar idag! Det är ju lättare tillsammans med andra! Promenader funkar också bra men jag saknar att få upp pulsen och känna svetten rinna.
Träningskort
Så jag köpte träningskort i onsdags, jag bokade in mig på ett steppass nästa måndag… Jag är redo. Men en arbetskamrat föreslog att jag skulle följa med på spinning, idag, på morgonen, kl 6:30! Jag tänkte… Varför inte? Det var ju säkert 20 år sedan jag tränade spinning och det kanske blivit roligare.
Så igår kväll packade träningsväskan. Jag förberedde frukost och tog fram träningskläder och letade upp en vattenflaska. Klockan ringde klockan 5 och jag hade fått in en tupp som gal som ringsignal… blev så överraskad… Måste byta den! Drack mitt citronvatten och tog mina piller… och skulle åka till stan… Då hittade jag inte bilnyckeln… fick panik… men den låg i handväskan *haha*
Det var ingen trafik så det gick snabbt att ta sig till stan och parkering var och lätt. Men väl framme på Friskis blev jag nervös… Men jag slutade analysera och bara gick ned till spinningsalen… Där väntade min kollega som hjälpte mig att ställa in cykeln.
Träningspasset
Spinningpasset gick bra… jag körde inte järnet utan tog det lite piano… Tänkte att jag kan inte ta ut mig för mycket… Halvvägs in i passet började jag känna att benen blev som spagetti… Det som var jobbigast under själva passet var nog rumpan… men det vänjer man sig nog vid… Nu i skrivande stund så börjar armarna kännas tunga och lite spagettiga… Träningsvärken börja komma i benen också… hoppas inte det blir för mycket smärta 😉
Efter duschen åkte jag till jobbet men valde fel väg för det var vägbygge och rödljus som gjorde att jag inte kom fram. Väl på jobbet så smakade frukosten jättegott och nu har jag druckit två koppar kaffe och börjar bli ”normal”.
Efter jobbet ska vi åka till Mariestad… Vänner ifrån Borlänge kommer till Mariestad i helgen och vi ska träffa dom och umgås lite! Sedan blir det fullt mustangös hela helgen! <3
Tränar du något?
Kram Hanna
