I söndags hade jag en dag av tid för mig själv. Jag gick till Rosenlundsbadet tillsammans med min bonusmamma. Vi relaxade och simmade. Det var så skönt att ”slippa” hålla koll på barnen.
Vi gjorde två bastusittningar, pepparmint och citron. För er (jag visste inte heller) som inte vet vad det innebär så är det en pass i en bastu. En ledare häller luktsatt vatten på stenarna och sedan viftar han/hon med en handduk. Det blir jättevarmt en stund och sedan viftar han/hon med handduken framför varje person. Detta görs i 3 omgångar. Mellan omgång 2 och 3 så hämtar ledaren skålar med is som man får kyla sig med. Det hela tar ungefär 7-9 minuter beroende på hur många som sitter i bastun. Under hela sittningen råder tystnad. Man får gå ut men då får man inte komma in igen!
Jag gillade den här sortens bastubadande. Jag fick lite tid för meditativt tänkande samt mental träning. När det blir så där varmt att man inte knappt kan andas är det skönt att bara slappna av och gå in i sig själv en stund.
Egentligen önskar jag (så här efteråt) att jag hade tränat. Jag ville ju springa lite intervaller på löpbandet och jag ville gör plankan, armhävningar och jägarvilan. Men i och med att hon inte ville så gjorde jag det inte. Varför är det så? Att jag inte gjorde det jag ville utan gjorde det hon ville?
Jag måste bli bättre på att stå upp för mig själv. Att känna efter och göra det jag vill.
Efter 3 h och 1000 m simning åkte och köpte sallad. Sedan åt vi den tillsammans med pappa.
Jag kom hem vid 17-tiden, då låg alla och sov. Ingen hade saknat mig *snyft* men jag hade iaf saknat dom =) Ulf gjorde våfflor, som han oftast gör på söndagskvällar!
Kram Hanna
