Om att unna sig

När det händer tråkiga saker eller om jag känner sig allmänt nedstämd så kan det var lätta att känna att jag kan unna mig en liten godsak. Jag tänker då att jag minsann är värd att äta en kaka för jag har gått en promenad, fast jag är nedstämd. Men är jag då helt ärligt mot mig själv? Nej, det är jag inte. För en kaka för mig är helt förödande. En kaka för mig kan resultera i att jag äter upp allt annat som finns i huset. Efter min matorgie så får jag ångest och känner mig ännu mer deprimerad och nedstämd. Då händer det till och med att jag går och handlar något gott… jag har ju ändå fuskat så det är ju lika bra att fortsätta. Jag tänker att jag börjar om i morgon.

Sådär är det inte så mycket längre. Visst, det händer att jag tömmer skafferi och kylskåp allt som finns. Men, oftast så slutar det när Ulf kommer hem. Jag kan liksom inte hetsäta när han är hemma. En annan anledning är att jag tränar mycket mer nu och de dagar när jag har fuskat brukar jag avsluta med ett löppass. Det känns som om jag då stoppar fusket redan kvällen innan och när jag vaknar på morgonen så har jag redan börjat om. Svårt att förklara.

Källan till problemet är att jag har för mycket tid att tänka. Tänka på att det är tråkigt att leva hälsosamt. Det är tråkigt när jag går till Kyrkans Hus och till Öppna förskolan och bara dricker kaffe. Då känner jag att jag också vill (jag låter som ett barn) fika och äta goda kakor och mackor. En pepparkaka är jag väl värd? NEJ! Jag är värd massor men inte en pepparkaka. Jag är värd att äta hälsosamt och nyttigt. Jag är värd att må bra och fylla på min kropp med fin energi.

Här hemma är livet fullt av påfrestningar, pepparkaksburken står på bänken. Fikabrödet till svärföräldrarna är kvarlämnat. Om en stund får jag fikabesök. Jag kommer bjuda på pepparkakor och citronmuffins och frukt.

Livet består av utmaningar, min utmaning är att få tillbaka min kropp. Jag vill det mer än att äta kakor. Så positivt tänkande och en massa med vilja så borde det inte ta så lång tid, det är ju knappt 10 kg kvar.

Heja mig!

PS. Jag är värd att klara att leva ett hälsosamt liv med god mat och mycket motion! DS

Kram Hanna