Min mamma heter Maria och min pappa heter Björn.
Mamma är en snäll, varm och omtänksam person. Tyvärr så kom mamma och jag inte överens när jag växte upp. Jag antar av vi var för lika och bråkade ganska ofta. Därför händer det att det går många veckor innan vi hörs. Men jag vet om att hon finns där ifall jag behöver henne. Som sagt så är mamma och jag väldigt lika, både till sinnet och till utseendet. När vi var små så jämförde mamma och jag bl.a. fötterna. Det var kul att se mammas fot var en större kopia av min egen.
Mamma hade det inte så lätt (ekonomiskt sätt) när jag och syrran växte upp. Jag kommer ihåg hur att hon aldrig köpte några kläder till sig själv. Jag minns hennes manchesterbyxor, hon hade flera par, som var så slitna att de inte längre såg ut som manchesterbyxor! Det är därför så skönt att se att hon och Stefhan har det bra idag, både på det ekonomiska och känslomässiga planet.
Min pappa är en barnkär, glad och skojig person. I och med skilsmässan så växte jag inte upp med pappa utan fick ”bara” träffa honom varannan helg. Under denna tiden så jobbade pappa mycket. Han är delägare i ett plastföretag, tillsammans med sina syskon och föräldrar. När jag var liten tävlade min pappa även i folkrace och rallycross. Detta tillsammans med jobbet gjorde att även om vi hälsade på varannan helg så fick man inte mycket tid med pappa.
Idag är pappa pensionerad på halvtid och jobbet är inte det viktigaste i livet. Jag har därför lärt känna min pappa i vuxen ålder. Det bästa pappa vet är att leka med barnbarnen. Det är skönt att jag har fått denna möjligheten.
Jag har utöver min mamma och pappa även bonusföräldrar.
Min bonuspappa, Stefhan, han gjorde alla de där sakerna med oss som pappa inte kunde. Vi åkte pulka, spelade fotboll, bandy och volleyboll, lyssnade på killproblem o.s.v. Jag är tacksam över att mamma träffade honom och att syrran och jag fick en bonuspappa.
Min bonusmamma, A-M, hon betyder väldigt mycket för mig. Hon är inte bara min bonusmamma utan även min bästa kompis. Jag berättar allt för henne och jag mår jättedåligt när vi inte kan träffas.
Jaha, det var en kort version av mina föräldrar!
Nu ska jag gå och sov
Kram Hanna
